Blog

Här vill vi inte vara

Med lite lock och pock fick jag med mig korna hem från sommarbetet på Norra alvarshägnet. För det mesta brukar det räcka med att blåsa i visselpipan så kommer det springande i full fart. I år gjorde jag dock misstaget att ta med mig Nico när jag skulle blåsa hem korna och det var inte bra. Korna ville inte följa med på tisdagen och jag fick göra om proceduren på fredagen utan hund.

Helst av allt vill korna komma in på Jutan och Rösåkern, men jag bestämmer att de ska vara på Mosshorvan där det finns gott om mat. Men detta är inte populärt. Korna ställer sig i hörnet närmast alvaret eller utmed staket mot alvaret. Bättre på alvaret än på Mosshorvan tror/tycker korna. De anpassar sig säkert, tänker jag, men tar det säkra för det osäkra och låter alla hästar gå på Västeralvaret respektive Alvarsbeten. Risken att behöva sortera kor och hästar vill jag inte ta.

2020 10 17

Olika fokus

Det är dags att köra ut nya ensilagebalar till korna och deras hästsällskap. Djuren har sannerligen olika fokus på vad som händer i hagen. Korna kommer omedelbart när de ser att jag kör mot utfodringsplatsen. De kan knappt hia sig innan jag öppnar första balen. Jag kör ut fyra balar och räknar med att de ska räcka i en vecka. Den ljumma janurivintern är mer som höst/vår och det finns relativt gott om mat på backen. 

		Jag passar på att ta hem ved i samband med att jag kör ut ensilagebalar och Pondus är intresserad av vad som är lastat traktorskopan Även schaktbladet är intressant! Pondus och Felix är på besök en vecka medan deras matte, Mette, är på resande fot.
		Windy har siktet inställt på stallet och springer före mig hem och ställer sig utanför stalldörren och väntar. Hon vet att det finns godsaker åt henne i stallet.

Litlt Skjoni och Assa är nöjda med det som växer i naturen.

2020 01 17

Grållan har ont i benet

Korna går i hagarna intill stallet och tur är väl det när olyckan är framme. På torsdag morgon när jag serverar hö fattas Grållan och jag blir minst sagt orolig. Efter ett tag får jag syn på henne när hon stapplar fram över åkern, men stannar långt från foderbordet. Aj, aj vad ont det gör. För stunden kan jag ingenting göra, mer än lägga fram hö och ställa fram en hink med vatten. Under dagen rör hon sig lite grand, men kommer inte fram och äter. Jag sover dåligt natten till fredag och funderar på om jag ska avvakta till på måndag eller ringa veterinären redan på fredagen.

Men, så skönt! Grållans hälta har gått tillbaka märkbart och hon står vid foderbordet på morgonen. Förmodligen har hon bara trampat snett eller fått en spark. Det här ska säkert gå bra, för jag vill inte vara med om halta kor som måste tas bort. 

För att glädja både mig och du som tittar på min webb lägger jag ut lite bilder på kossorna.

Det här är Grållan

2019 12 06 

Första givan

Första snön för säsongen och dessutom rejält blåsigt. I det läget har korna svårt att hitta något att föda sig på och de får en liten fodergiva att träna in magarna på. Enligt SMHI ska vintern vara slut på tisdag med flera plusgrader igen. Får se hur jag gör med hästarna. Snart är det dags för dem att komma hem till gården.

En sådan här vinterdag blir himlen vacker och man kan knappt tro att det är busväder.

2019 11 29