Nya rutiner för utfodringen

April har varit ovanligt kall och växtligheten har knappt kommit igång. Hästarna och korna betar dock hela dagarna, men det räcker inte och en gång om dagen får de hö utportionerat. Det fungerar bra och är smidigt för mig. Jag skalar av en ensilgebal, fyller foderkärran fyra - fem gånger och lägger ut höhögar tills alla är nöjda och får ro att äta..

Kompisar!

Korna är lägst i rang och när de får matro är det tillräckligt många högar med mat.

2021 04 23

Pialektion

Efter ett års uppehåll är Pia tillbaka i Lenstad och håller lektion. Det är Anna-Lena, Sigun, Cissi och jag som är hennes elever. Det är likadant för oss alla fyra; hästarna är lite stela och motvilliga i början av passet för att avslutas lösgjorda och villiga. Vi är mycket nöjda allihop, såväl ryttare, häst som instruktör.

Den enda som har klätt upp sig inför ridningen är Cissi. Det strålar mer än vanligt om henne!

		Sussane är här samtidigt för att sko ett par hästar och Tessan har försett sig med munskydd, eftersom hon är lite snorig.  Man måste vara försiktig, säger Tessan, som vet vad hon talar om. Tessan jobbar inom vården.

2021 04 16

Avslut

Ja, så känns det just nu. Ensilageplasten är insamlad och körd till återvinning, sista höbalen i stallet är snart uppäten och den fria tillgången på hö upphör i helgen. Det nya uppsamlingsförrådet under tak gör att plasten är lätthanterad. Annat var det för ett par år sedan!

Det är många som lämnar sin plast till återvinningen och den omvandlas sedermera till granulat och därefter blir det ny plast.
I nästa vecka flyttar jag ihop alla hästar och kor på Rösåkern och Jutan. Kanske kan de föda sig på gräset som spirar, men om det tryter får jag stödutfodra. Det finns 17 balar kvar och det lär bli många över till nästa fodersäsong.		Kurt föredrar det som spirar och Brik samt Kolbeinn passar på att äta ur de sista fria balarna. Men vad har Assa i munnen? Är det en prilla?

2021 04 15

Stannar i skogen

Jarpur har tappat en sko och han behöver motioneras. Jag tänker att det kan han göra som handhäst till Tira. Av erfarenhet vet jag att Jarpur inte är lika följsam som Tira och därför håller jag honom kopplad större delen av ridturen. Hela Långa järnvägsbanken, 45:an och större delen av Asplunden. Han är mer mot än med och grisepassar mest hela tiden. Mitt i skogen på Asplunden kopplar jag loss honom och räknar med att han hänger på, nu när vi nästan är hemma.

Men han stannar i skogen. Tira och jag fortsätter och jag räknar med att Jarpur kommer så småningom. Men icke! Det blir till att ta cykeln upp till Asplunden och se där är han. Längst ner på åkern nära skogen och gör ingen ansats till att ta sig hemåt. Han är lika ovillig som handhäst med cykel som han är med Tira. Jag kopplar loss honom och driver honom framför mig. Nu blir det galopp minsann. 

Men plötsligt viker han av in på en åker. Hämtar honom och driver honom på nytt och är uppmärksam på alla åkrar som han kan smita in på. Jag parerar med cykeln och så småningom kommer vi hem.

Det blir ingen mer handhästridning med honom. Han är lika dålig på det som sin bror.

2021 04 02