Ny trappa till entrén

		Trappan till bostadens huvudingång är trasig. Det är kakelstenarna som har släppt och det är rent livsfarligt att gå i trappan. Lätt att trampa fel och snubbla.  Det här är ett jobb jag måste anlita proffs till. I och för sig är det bra att trappan är trasig och jag måste renovera den. Jag har aldrig gillat de rödbruna kakelplattorna.
Första momentet är att ta bort de gamla plattorna.		Därefter gjuter muraren ett nytt underlag.
De gamla plattorna ersätts med nya och större. Plattorna är gråa och ska vara nästan halkfria.
Till hösten kommer snickaren och bygger ett nytt räcke.		Så himla nöjd jag är-

För sju år sedan var jag tvungen att renovera taket. Utöver dessa renoveringar har även Magasinet renoverats och brunnen har blivit åtgärdad.

Nu ska jag väl inte behöva göra fler renoveringar på framsidan!

2023 11 09

Fulltaligt

Angelica och Fadel går ut med de sista hästarna till vintervilan. Det är Leikur och Safira, som har varit på kurs i helgen och därför kommer efter.

De flesta hästarna är nära ingången och hälsar på de två senkomna.Vi räknar hästarna och får det till 19. Det fattas åtta. Plötsligt sätter Safira av i full galopp. Hon hör och ser hästarna, som kommer i galopp från Norra Alvarshägnet.

Alla blir glada och uppspelta.

Kvar vid gaten står Blixten och Muskur.

Nu är alla hästar, utom de tre gamla, tillsammans och jag fortsätter bort till Norra Alvarshägnet.

Där hittar jag så småningom Assa, Sletta och Kurt.

Nico går fram och hälsar på Kurt.

2023 11 07

Windy och Tjorven

Idag tidigt på morgonen slutade Windy och Tjorven sina liv i Lenstad. Medan de åt äpplen avlivades de och de förstod aldrig vad som hände. Lugnt och stilla så som alltid vid avlivningar, oavsett djurslag.

Windy har bott i Lenstad i över 25 år och alla som har känt henne har också tyckt om denna lilla egensinniga häst. Sista åren gick hon lös runt om i stallet och på gården. Hon ställde upp framför foderdörren i väntan på att någons skulle gå in och hämta äpplen åt henne.

WIndy var välskolad och inkörd. Det är många som har ridit henne. Först ut var Maria och därefter Jonna. Båda två jämnåriga med Windy. När vagnen kom fram var hon ivrig och ville dra den. Mest minnesvärda körning var när hon fick dra ut material till grinden och stolpen långt ute på alvaret. Över stock och sten gick det och Windy drog. Lycklig över att göra en insats.

Man tenderar att minnas den sista tiden hos någon som går bort, men mina minnen är också starka från de tidiga åren i Lenstad. Vi köpte Windy 1998 tillsammans med hennes dotter Cookie från en kvinna i Bergkvara. Anledningen var att vi behövde sällskap till våra två islänningar, Hrafn och Gneisti. Inte anade jag då att denna lilla häst skulle vinna mitt hjärta så totalt.

Sista dagen är solig, shettisarna går bakom stallet och får äpplen.

Windy är 13 år och rids av Jonna

Sista åkturen med Klara på ryggen. Windy är 32 år.

Det är inte bara jag som saknar Windy. Även Kurt har mist sin tredje käresta i Lenstad. Avlivningen av Windy var planerad med hänsyn till Kurt. Kurt flyttade ut på vintervila för ett par dagar sedan och jag hoppades att det skulle vara mer skonsamt, än om Windy togs bort i den dagliga rutinen. Kanske hittar Kurt en ny kärlek. 

2023 11 03

Livet på landet

Boje och Moa kommer åter med flickorna för att de ska få rida och efteråt ska vi belöna oss med fika. Men innan det blir fika är det ankslakt på schemat.

Ankorna har varit produktiva i år och alla ungar hamnar så småningom på middagsbordet. Idag återstår tre årsungar och jag har även bestämt mig för att ta bort en fjolårsanka. En drake och tre honor är en lagom grupp.

Boje och jag hjälps åt med slakten och flickorna kommer fram när det är dags att flå dem. Både Moa och Boje är skeptiska till mitt sätt att introducera flickorna till livet på landet. Men jag tycker de måste se hela matkedjan från ägg till middagsmat. Flickorna är väldigt intresserade!

Tre ankor hamnar i frysen och den fjärde tar jag till söndagsmiddag.

När allt var klart blev det äntligen fika.

2023 10 28