Nyheter från Lenstad

24 augusti
Hovslagaren var här idag och verkade alla barfotahästar, 17 stycken. Det är en heldag både för Anders Hovslagare och för mig.  Det startar med att ta hem hingstarna från alvaret dagen innan, serva Anders och sedan ut med hingstarna igen. Nu går de på Stora alvaret närmast gården, vilket var bekvämt vid utsläppet.

4 augusti
Nötkreatur blir könsmogna vid 14 månaders ålder och vi har fyra tjurar som är födda i början av juni 2009! Vi har försökt skilja bort dem från flocken ett par gånger utan att lyckats. Varje gång har de gått igenom stängslen för att komma tillbaka till flocken. Igår bytte vid strategi och lät deras mammor följa med vid avskiljandet. Och se, då ser det ut att fungera. Men vi måste ta bort mammorna också så smångingom. Hur det nu ska gå till?

Har även lagt ut lite nya bilder på hingstarna.

25 juli
I år stod Lenstad på tur att arrangera Torslunda hembygdsdag och det skedde i fårens lösdrift! Tanken var att det skulle vara solsken med sång, föredrag och fika i trädgården. Men man rår inte över vädrets makter.
Mitt under hembygdens firande får vi se att kalven, 1048, haltar. En liten plastbit var boven i dramat.

14 juli
Höet är äntligen klart efter ett par svettiga veckor i flera bemärkelser. 30 graders solsken och ett sent återbud från han som skulle slå höet. Leif och Niclas hjälpte oss till slut. 
Ridningen ligger nere just nu för de flesta utom våra ihärdiga hästtjejer Malou och Josefin. 

1 juli
Tina och hennes dotter Nemi kommer emellanåt för att rida, Titta på bilderna och bara njut. Per har, som vanligt, varit här och ringmärkt ladusvalornas ungar. Det är lite skitigt med svalor i stallet, men ladusvalorna får allt svårare att hitta boplatser och därför får de trots allt bo i stallet. 

20 juni
Stallet är städat, Vinkona är ny i stoflocken liksom Ofeigur och Tritill är det i hingstflocken. Tritill var hos oss som hingst sina första år i livet och det var riktigt roligt att få se honom igen. Han stallkompis Ofeigur vaktar honom, så att ingen hingst ska ta honom.
Det har varit ett par hektiska veckor och tiden räcker inte till för allt man vill göra. Utöver det vanliga jobbet på regionförbundet och gården håller vi på att renovera vår sidobyggnad. Jag har även hunnit med en tur på Göta kanal med mina bröder och vår 90-åriga faster. Tur att kvällarna är ljusa så att man kan hålla på utomhus ända fram till klockan tio - elva på kvällen.

6 juni
Bróðir har åkt till Pellagården för att bli tränad i tölt. Ulva tog med sig Jarpur som resesällskap åt Bróðir och passade på att få en ridlektion. Men oj så tjocka hästarna är. Vi riktigt skämdes och nästan gång vi kommer tillbaka måste revbenen kännas. Nu är det daglig träning med målet att bränna fett och träna tölt som gäller. Sporrade av aktiv ridning tog vi med oss Jarpur och Gneisti till Byxelkrok under helgen för två långa ridturer i de härliga Bödaskogarna.

27 maj
Tidigt på morgonen kom mina arbetskamrater för att lyssna på göken och njuta av alvarets blommor. Mest såg vi vipor och gäss, men även en flock med svarttärnor flög över mossen. I hagen som fortfarande är obetad fanns det gott om alla de sorters blommor. Naturligtvis S:t Pers nycklar, men även gullvivor, kattfot, fetknopp, mandelblom och förgätmigej.

24 maj
Hon är min! Det var det tydliga budskapet från Bróðir när Hrímdís kom in i hagen. Ingen annan häst fick komma i närheten av denna nya skönhet. HrímdÍs ska vara i Lenstad medan matte pluggar på Linnéuniversitet i Kalmar. 
Vi fick två nya ankor av Kerstin i samband med att hon kom för att gå ut med Frosti och Nykur till alvaret. Först idag har de nya ankorna vågat sig in till gårdsplanen. I över en vecka har hållit sig i kohagen och spejat försiktigt på våra gamla ankor. Nu hoppas vi på lite förnyelse i ankfamiljen.

13 maj
Äntligen dags för hingstarna att komma ut på alvaret. Nu får hingstarna stora naturmarker att ströva runt på. Även korna fick nytt område och när Jan visslade i visselpipan kom alla 30 korna och kalvarna i galopp för att komma in i hingstarna vinterhagar. Här ska de gå drygt en vecka innan även de får komma ut på alvaret. 

10 maj
I helgen kom Mökkur, som ska gå i hingstflocken i sommar. Han var hos oss för två år sedan och behövde komma hemifrån ett tag för att träffa jämnåriga. Under söndagen kontrollerade jag hela alvarsstängslet så att allt ska vara klart inför utsläppet av hingstar. Det var en tur på knappt tre timmar i blåst och duggregn. Om vi bara hade haft en bastu eller ett badkar när jag kom hem! Men det fick duga med en brasa i kakelugnen.

27 april
Anna från Annas Hästshop kom till Lenstad idag för att hjälpa oss med sadlar till i första hand Bróðir och Reifur. Hon var mycket noggrann och kunnig. Bróðir fick en korrektionspadd och Reifur och Gandur kommer att få en gemensam sadel med utbytbart järn i framvalvet.

23 april
Barfotahästarna och fåren har fått sin hovar respektive klövar verkade. Anders kom klockan nio och var klar vid tvåtiden med 18 hästar och sex får. Några av hingstägarna var med och assisterade, vilket jag var tacksam för. Särskilt med ettåringarna, som ännu inte klarar av att stå uppbundna själva.

11 april
I lördags kväll fick vi våra sista lamm. Det vara Asta som fick två fina tacklamm. Annars har årets lamning, liksom förra årets, gått dåligt. Nu har vi sex levande lamm och åtta döda. Var annan tacka har haft problem och vi börjar misstänka att det är baggen som inte är helt ok. Honom kommer vi att slakta till hösten och så tar vi nog ett lammfritt 2011, för att få ordning på torpet.

30 mars
Oj, vilka intensiva dagar det har varit den senaste veckan. Både roliga och tråkiga saker. Och så kan vardagen vara. Två nya unghingstar, ridkurs på Pellagården, två ankor dödade av rovfågel, en tacka miste alla sina tre lamm, kossan Tuva fick sin första kvigkalv och Freydir har kastrerats. Till råga på allt har jag varit genomförkyld och gått runt som i ett töcken. Men snön är borta, solen skiner och det är sommartid. Det hörs ju på bara ordet, sommartid, att det är positivt!

21 mars
Ljúfur är tillbaka för en kortare pensionatstid, medan Angelika väntar på våren och lämpliga hagar hemma i Ulfsborg. Ljúfur går med ridhästarna och det blev både uppvaktningar och bortkörande. Vill du veta mer? >>>
I veckan har vi även fått årets första lamm och en kalv. Vi räknar med att det ska komma flera lamm och kalvar den närmaste månaden. Men man vet aldrig när det gäller kor. Vi har trott att kalvarna skulle ha kommit ända sedan i somras. Eftersom våra kor inte är helt tama kan vi inte kontrollera dräktigheten, och kor brunstar året om och är dräktiga i nio månader. Precis som kvinnor. Och då vet ju alla att barnen kommer inte alltid så som man har planerat.

14 mars
Återigen en helt underbar helg. Strålande solsken och några grader varmt på dagen. Alla nätter har haft minusgrader och det innebär att snön är stenhårt packad och man kan gå uppe på den. Jag har åkt skidor ute på alvaret en timme varje helgdagsmorgon och ridit lite senare. Idag tog Lena/Reifur och jag/Bróðir en tur på de snöiga grusvägarna. I skogen går det inte att rida. Skaren är vass och snön är ett par dm djup. På söndag eftermiddag såg jag årets första grågäss flygande över Lenstadmossen.

24 februari
Snót har varit min ridhäst sedan nio år tillbaka. En häst med massor av energi, som inte alltid har varit så lätt att tygla. Hon har gjort allt man har bett henne, om man undantar att stanna. Snót har alltid velat lite till. I söndags tog jag med henne som handhäst för sista gången. Jag red Gneisti och Snót höll sig bakom honom i skritten och sprang upp jämsides i traven. En långsam trav, som vi alla tre njöt av. 

Snót fick spatt för två år sedan och trots mycket vila och sparsam ridning har spatten inte läkt ut. Hon vill inte att jag rider henne och visar det tydligt genom att ovilligt höja tempot. Efter att ha funderat och bearbetat mina egna känslor i ett halvår, bestämde jag för att ta bort Snót. Hade hon bara inte haft eksem kunde hon ha fått gå och skrota i hagarna. Men eksemet fick mig att bestämma mig till slut. I morse fick hon resa till sin sista vila.

7 februari
Direkt från Island kom Tristan sent på lördagskvällen. Det är Malin Kollberg på Kollberggården, som har låtit importera honom. Första natten fick Tristan stå inne på box tillsammans med Jarpur och Gneisti. På morgonen när vi gick ut kunde Tristan inte var nog nära Jarpur och Gneisti.

31 januari
Fåken slog till i slutet av veckan. Snön yrde i den hårda vinden och ymniga snöfallet. Alla skottade gångar blev ett minne blott och de nya gångarna blev där vinden bestämt. Utmed husväggar och mellan snödrivorna. Ridhästarna fick sin mat i stallet och de var mysigt både för dem och oss. Men visst tar det längre tid, än när de behändigt får sin mat över trädgårdsmuren. Korna och hingstarna/valacker frossar i hö för att hålla värmen. -16 grader i morse!

23 januari
Härligt vinterväder och tro det om ni vill, men jag tog fram mina skidor, bara drygt 40 år gamla. Efter knappt en timmes skidande var jag helt genomblöt och insåg att de här musklerna hade jag inte tränat på gympan. De flesta ridhästarna kom också ut på en tur. Windy drog My i pulkan. Det var bitvis djup snö och även hästarna fick använda musklerna mer än vanligt. Träning av Bróðir pågår!

12 januari
Ymir och Hebbe har åkt hem till Huddinge respektive Kalmar. Hebbes ägare var smått nervösa inför avfärden, eftersom hitresan hade varit mycket dramatisk med insats från räddningstjänsten. Hem till Kalmar gick det dock bra och för säkerhets skull fick Hebbe en lugnande spruta. Ymir fick åka hem med lastbil och det tog drygt tolv timmar innan han var hemma i stallet. Rapport från Ymirs ägare: När han kom hem steg han av bilen lugnt och fint. Han såg sig runt och det var som att han tänkte, ”Ja då var man hemma igen.”

1 januari
Morgonen efter nyårsfirandet blev sen och alla djuren väntade på som vanligt maten. Fast jag var orolig ett tag, när fåren inte var i sitt stall. De hade nämligen rusat ut vid tolvslaget när raketerna börja fara på himlen. Som tur var hade de inte gått särskilt långt, utan var på Västeralvaret och följde glatt med hem när jag skakade med havrehinken. Värre var det med hästarnas vintervatten. Ventilen hade frusit fast och det kom inte en gnutta vatten. Jag värmde anordningen med varmvatten och en handduk. Ungefär som våtvarmt omslag. Isproppen släppte inte! Det finns dock öppet vatten i ett par diken så hästarna klarar sig. Cecilia och Catherine kom på eftermiddagen och vi passade på att ge ettåringarna en extra avmaskningsspruta.

• Blogg 2009

• Blogg 2008