Räven har tagit tre myskankor - igen!

Vi har haft ankor sedan hösten 2000. Ankor är trevliga djur. Lågmälda, vänliga och lättskötta. Tyvärr är det inte bara vi som tycker om ankor, det gör även Mickel Räv.

Nu är det höst 2004 och räven har tagit två av våra tre honor och en av de 25 ungarna. Nu jagar vi räven med både bössa och fälla. Ankorna får vara ine dygnet runt.

Rapport om räven från 2002
Under sommaren och hösten har räven tagit våra två ursprungliga ankor, som vi hade köpt av Lena i Bårstad. Först tog han draken en natt i slutet av september. Ankmamman och de nykläckta ungarna var instängda, men draken och storasyster ville inte gå in på kvällen. De fick stanna ute. På morgonen var draken borta och storasyster satt uppflugen i ett träd. Endast några fjädrar fanns kvar av draken. Vilken tur att storasyster inte var vingklippt och kunde flyga undan för räven.

Vi köpte en ny drake från Algutsrum och allt var frid och fröjd. Ankmamman tog hand om sin senkläckta kull på åtta ungar. Storasyster och den nya mannen/styvpappan trivdes. En sen eftermiddag stängde jag som vanligt in ankorna, men såg inte att ankmamman var ute.

På morgonen såg jag inga ankor och anade det värsta. Alldeles utanför ankgården låg ankmamans huvud och några fjädrar. Mickel räv hade varit i farten och ankmamman hade kämpat för sitt liv och försökt tränga sig in mellan nätmaskorna. Men icke! Mickel tog henne. Från ankhuset kom så småningom tio rädda ankor. De åtta ungarna, storasyster och styvpappan. De smög fram och tittade där ankmamman hade kämpat för sitt liv.

Till slut tog räven tog storasyster mitt på dagen när vi var på jobbet.